FAQ

Eftersom insekter har en fullständig aminosyrasammansättning finns det potential att minska mängden kött som konsumeras. Det erbjuder ett hållbart alternativ med likvärdig eller bättre smakprofil och digestibilitet. Detta bidrar till att diversifiera proteinintaget och minska det ekologiska fotavtrycket från vår matproduktion.

En växande svensk insektsindustri skulle kunna skapa nya jobb inom uppfödning, förädling och försäljning av insektsbaserade produkter. Detta skulle inte bara tillåta oss att utnyttja befintliga resurser mer effektivt, utan också öka beredskapen och förbättra den svenska självförsörjningen av proteinråvaror med 50-70%.

Genom att minska beroendet av traditionella köttkällor och minska miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen, erbjuder insektsindustrin flera fördelar. Den producerar mindre växthusgaser och använder färre resurser per producerad proteinenhet jämfört med traditionellt jordbruk. Dessutom kännetecknas insektsindustrin av hög skalbarhet, vilket gör det möjligt att biologiskt skala upp produktionen hundrafalt inom bara tre kvartal.

Insekter äter en mängd olika saker beroende på art. Många av dem är allätare och kan konsumera allt från restströmmar och svinn till specialfoder anpassat för uppfödning. Detta gör dem till en idealisk lösning för att omvandla och nyttja material som annars skulle rötas eller brännas, till värdefullt protein.

Konsumtionen av insekter är en del av lösningen för att möta den globala efterfrågan på protein på ett hållbart sätt. Detta eftersom insekter erbjuder ett fullvärdigt protein som inte bara är tillgängligt för människan, utan även smakar bra.

EU är beroende av import av högproteinråvaror till 70%, vilket placerar unionen i en sårbar position. Proteinskiftet innebär en övergång från animaliska proteinkällor till mer hållbara alternativ såsom växtbaserade proteiner och insekter. Detta skifte är avgörande för att minska miljöpåverkan och förbättra matsäkerheten globalt.

Att använda matsvinn för att odla insekter omvandlar restprodukter till värdefulla resurser. Insekter kan effektivt omvandla detta svinn till högkvalitativt protein och andra näringsämnen, vilket minskar behovet av traditionella fodermedel och bidrar till en cirkulär ekonomi.

När vi betraktar avfallshierarkin ser vi att biogasproduktion ofta placeras i botten, medan återanvändning av matavfall till ny mat anses vara betydligt bättre. Det är problematiskt när potentiellt foder omvandlas till biogas istället för att användas som just foder. Genom att använda matavfall som foder istället uppnår vi både ekonomiska och miljömässiga fördelar. Material som ska rötas till biogas bör vara sådant som inte kan återanvändas på något annat sätt.

Genom att effektivisera utnyttjandet av befintliga resurser minskas behovet av insatsmedel, som till exempel gödsel, som kan ersättas med frass, men även behovet av protein. På detta sätt deltar Sverige aktivt i proteinskiftet.

I Danmark har det skett en offensiv satsning på insektsindustrin med en investering på 700 miljoner danska kronor i en insektsanläggning på Jylland. Anläggningen har en kapacitet att producera tiotusentals ton insekter per år, vilket visar på en stark tro på potentialen hos insekter som en hållbar resurs.

Aktivt arbete för att minska regulatoriska barriärer och införa en evidensbaserad lagstiftning är avgörande. Nya innovativa livsmedel måste kunna konkurrera med traditionella produktionsmetoder på lika villkor. Ett exempel är insektsindustrin, som inte ingår i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) men klassas som primärproduktion. Detta innebär att industrin ofta konkurrerar på en subventionerad marknad med osubventionerade produkter.

Genom att bredda utbudet av livsmedelsprodukter ökar Sveriges resiliens. Genom att effektivisera användningen av Sveriges åkrar och genom att använda frass som insatsmedel, kan vi minska behovet av traditionella gödningsmedel avsevärt. Detta stödjer en mer hållbar och resurseffektiv matproduktion, vilket är avgörande för att stärka landets självförsörjningsförmåga och miljöansvar.

Ja, i det vilda består dieten för vilda släktingar till fjäderfä, katter, grisar och fiskar till stor del av insekter. Att inkludera insekter i kosten har också visat sig minska inflammationer, ha en positiv påverkan på beteende och minska behovet av antibiotika. Insekter är dessutom en utmärkt ersättning till fiskmjöl, vilket gör dem till ett värdefullt alternativ inom foderproduktion.

Insektsproducenter kan säkerställa produktsäkerhet genom strikt överensstämmelse med gällande livsmedels- och säkerhetsstandarder, regelbunden kvalitetskontroll och transparenta processer som säkerställer spårbarhet och hygien.

För närvarande finns inte ett etablerat regelverk på EU-nivå för att klassa insektsodling som ekologisk. Ramar och riktlinjer för att utveckla ett sådant regelverk är under utarbetande inom EU-parlamentet. Detta är en viktig del i att formalisera och standardisera branschen, vilket kan underlätta för konsumenter att göra mer hållbara val och för producenter att marknadsföra sina produkter på ett tydligt och trovärdigt sätt.

Ja, det är korrekt att insekter kan vara ett bra alternativ även för husdjursfoder, såsom för hundar och katter. För katter, som naturligt är köttätare, kan insekterna erbjuda ett näringsmässigt fullgott alternativ med betydligt lägre miljöpåverkan jämfört med traditionell köttproduktion. Insekter är rika på proteiner och essentiella fettsyror, vilket gör dem till en potentiellt lämplig ersättning för kött i djurfoder. Denna omställning kan bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion, minska utsläppen av växthusgaser och användningen av mark och vatten.

De har en jättestor roll! De har möjligheten att främja industrin genom att eliminera regulatoriska hinder, vilket möjliggör en mer effektiv användning av de restströmmar som finns i samhället idag. Det är avgörande att detta arbete utförs i nära samarbete och dialog mellan myndigheter och den framväxande insektsindustrin för att säkerställa både hållbarhet och ekonomisk effektivitet.

Det är en intressant tillämpning av insektsodlingens potential. Mjölmasken har förmågan att bryta ned mögelgifter som deoxynivalenol (DON) och zearalenon (ZEN), som produceras av mögelsvampen Fusarium, med upp till 98,7% effektivitet. Detta gör att spannmål som annars skulle vara skadat och olämpligt för konsumtion eller konventionellt djurfoder kan omvandlas till ett säkert och värdefullt foder för insekter. Denna process inte bara minskar avfallet utan också möjliggör en mer hållbar användning av resurser genom att omvandla potentiellt farligt avfall till en produktiv resurs.